måndag 9 juli 2012

There are ditches for to swallow the floods of my grief

På något sätt känns det helt naturligt att öppna denna bloggen med en recension av Loosegoats första skiva på 11 år. Bröderna Kjellvander har varit en stor del av mitt musiklyssnande sedan typ 98, vilket är 14 år. Vilket innebär att jag lyssnat på bröderna Kjellvander i någon form och i något band i nästan halva mitt liv nu.

Jag har mer eller mindre tappat intresset för Christians solokarriär sen han gick i vilse i önskan att utplåna den med sämre och tråkigare skivor för varje släpp. Gustaf blev bara bättre med åren, men dog ju - mycket tragiskt - förra året. Och det är svårt att veta vad som handlar om Gustaf och inte på skivan, då centrala teman är just sorg. Även bilolyckan i Norge som skulle leda till Loosegoats splittring nämns i "Failure" och man undrar egentligen vad som hände den där gången - vad gjorde att uppehållet behövde ta 11 år?

Hur som helst, skivan är mycket bra - överraskande nog. Det senaste vi hörde av Loosegoats, det countrypoppiga känns igen i "Drinking by the river", "A love" hade - lite slarvigare och lite larmigare - kunnat vara Loosegoats anno 1997. "For the love of", där man undrar hur Christian tar sig igenom textrader som "once in heaven you'll show me around, like I showed you the Lakeridge school ground" utan att bryta ihop, låter som något Gustaf själv kunde komponerat i Fine Arts Showcase.

Skivan tappar lite mot slutet; "Failure" och "Sometimes I'm country high" är faktiskt inga klockrena låtar och kanske hade det "nya" Loosegoats mått bra av att släppa in Magnus Melliander (gitarrist i Loosegoats, har det utmärkta projektet Wood Raft - som det aldrig riktigt lossnat för) som sångare och låtskrivare istället för att slänga med två slentrianlåtar, den sortens låtar som Kjellvander verkar kunna skriva i sömnen?

Jag är mycket glad över att Loosegoats är tillbaka, hoppas bara att det är för att stanna.

2 kommentarer:

  1. Trevligt. Funderar på att köpa denna. Tyckte annars mycket om Christians "I Saw Her From Here...", men läste så många ljumna omdömen om uppföljaren att jag nog skippar den. Men lite mer Loosegoats vill man ju höra, helt klart. Kul att du är tillbaka förresten.

    SvaraRadera
  2. Christians första soloskiva tycker jag fortfarande mycket om, men ingen av skivorna efter den har hållt måttet. Loosegoats-skivan är däremot toppen!
    Tack!

    SvaraRadera