Sidor

måndag 16 mars 2015

Att renovera en CyclePro Grizzly Peak - del 2

Untitled
Ramen är ren från lösa delar och det var dags att testa på att blästra den. Jag hade fått varningar om att detta inte var något man gav sig på som hemmafixare. Det borde jag ha lyssnat på, men nu är jag åtminstone en erfarenhet rikare. Som synes så bet inte sodan eller blästersanden särskilt bra på lacken, trots idoga försök.

Untitled
Smutsigt blev det också.

Untitled
Nästan inget hände när man blåste på med full kraft. Slutsatsen är nog att man bör ha dedikerad blästerutrustning, inte bara en kompressor med lite blästertillbehör. Efter två timmar gav jag upp och gick in och googlade lite alternativ. Det fick bli att lämna in ramen hos professionell lackerare.

Untitled
Under tiden började jag beställa lite saker. Däck och slangar.

Untitled
Lite verktyg, en kedjepiska och en kassettavdragare. Ingen av dessa behöver jag egentligen till detta bygget, då bakhjulet jag fått har så kallad gängad frikrans. Men till våra övriga cyklar behövs dessa så de är ändå bra att ha.

Untitled
På eBay köpte jag bromsklossar.

Untitled
Jag lämnade in ramen på Gusom i Göteborg. Trevligt ställe, omlackeringen kostade 800kr. Dock tog det betydligt längre tid än utlovat, vilket gjort att allting dragit ut på tiden. Här var jag en lunchrast och plockade upp den.

Untitled
Här står ramen i all sin härlighet, i vardagsrummet. Kulören kan närmast liknas vid brittisk "Racing Green". Jag är ganska nöjd med resultatet, de kunde varit lite mer noggranna med maskningen, men nu vet jag åtminstone det.

Untitled
En eftermiddag åkte jag till Biltema och köpte nya växelreglage, ny framväxel, sadelstolpe och lite annat.

Untitled
Trots att detta är en "budget-renovering" blev en del pengar ändå. Men jag ser det som ett sätt att lära sig meka och då får det väl kosta lite. Kommer inte göra en lika omfattande renovering på någon cykel, antagligen. Iallafall inte på en cykel av samma tveksamma kvalitet!

Untitled
Ramen kom upp i mekstället och mekstället kom upp i vardagsrummet. Inte optimalt, men enda stället i huset där det går att få något ljus. Och så smutsigt är det inte i detta momentet.

Untitled
Tyvärr hade gängorna i vevlagerhuset både rost och färg i sig. Detta ledde till att jag drog sönder en detalj till vevlagret och hade stora problem att montera lagret. En ny resa till Biltema och några desperata inlägg på cykelforumet senare var det till sist på plats. En noggrann rensning av gängorna och mycket, mycket fett gjorde susen och nu sitter det där.

Untitled
En ram med bakväxel, vevlager och styrlager på plats. Framöver kommer nog det ta sin tid att få ihop den. Ett nytt styre ligger hos det lokala DHL-ombudet och farsan ska lacka om styrstammen i veckan. Då har jag allt för att slutföra bygget. Men det får bli lite pill då och då nu. Har några fortsatt hektiska veckor framför mig.

torsdag 26 februari 2015

Love & Mercy, Brian Wilson biopic



Vet inte riktigt vad jag ska tycka om detta, Paul Dano känns ju som en bra casting. John Cusack som vuxen/gammal Brian Wilson är ju inte direkt lik den riktige Wilson, men han kanske kan spela en? Försiktigt positiv ändå.

onsdag 14 januari 2015

lördag 10 januari 2015

Att sälja saker på Bukowskis Market, del 1

Vi har länge försökt bli av med en del möbler som samlat sig här hemma. Men efter att ha tröttnat på veliga Blocket-köpare som bestämmer sig, avbokar, prutar på redan förmånliga priset, ställer orimliga krav och till slut inte köper en pinal - kom vi fram till att helt enkelt köra ett lass med möbler till Bukowskis Market i Göteborg. Bukowskis Market har ju blivit en slags inredningsbutik för medveten medelklass med gott om pengar. Man kallar det loppisfyndat, trots att man betalt flera tusen för något - för att få just sin "unika" vintage-stil hemma.

Det finns förstås både nackdelar och fördelar med det. Men framför allt är Bukowskis Market en helt egen marknad, där auktionspriser verkar sakna verklighetsförankring och man betalar vad som helst för vad som helst. Detta innebär ju att man som säljare också får mest på Bukowskis Market. Men får man det då? Markets priser och avgifter tänkte jag ta i nästa inlägg, detta berör främst våra upplevelser kring själva inlämningen.

En tisdagmorgon i oktober stod bilen redo med stort släp för att frakta möblerna till Göteborg. Jag hade inte kontaktat Market i förväg för värderingen, eftersom jag visste vad jag skulle sälja och hade ganska bra koll på deras priser. I och med detta var planen helt enkelt att ta med allt vi ville bli av med, lite av en chansning.

Dagarna och kvällen innan hade vi ägnat åt att bära ned allt från övervåningen. Vardagsrummet blev ganska proppfult, i och med att vi redan köpt vår nya soffa, en tvåsits - istället för vår ganska stora tresitssoffa.

Med totalt tre soffbord, en stor matta, en soffa och fem fåtöljer blev vardagrummet som sagt helt fullt.

När möblerna till slut låg i släpet (och en del i vår lilla bil) upplevdes rummet som luftigt - för första gången på länge. Det fanns fler möbler som jag hade kunnat tänka mig att sälja, men E hindrade mig. Det kan väl vara bra att behålla några möbler kanske...

Och så här såg det ut i andra änden av vardagsrummet. Fortfarande en hel del möbler kvar, som sagt. Men väldigt skönt för oss.

När vi kom till Bukowskis Market och deras värderings/mottagningsdisk står en kvinna med power suit och höga stövlar där. Det är oklart vad hennes uppgift är, det verkar dessutom som att hon står och pratar med en väninna. Vi väntar. Så småningom säger jag till att vi skulle vilja lämna in lite saker till försäljning. Då ringer hon i klockan, så att någon annan kommer. Hon ringer alltså på den klockan som kunder skall ringa på, om ingen står vid disken. Det här börjar inte bra. Hon beter sig just på det snorkiga sätt jag har kommit att förknippa med vissa auktionshus i allmänhet, men Bukowskis Market i synnerhet. Om de skall överleva behöver de tvätta bort den attityden och få sina anställda att inse att det är ett serviceyrke de håller på med. Och det är vi, som inlämnare som betalar deras löner.

Bakom väggen kommer en annan kvinna, som hjälper oss istället. Hon är trevlig. Genuint trevlig. Jag ger henne listan med saker vi har, komplett med formgivare - eftersom jag har stenkoll på vad det är jag vill säga. Tyvärr får vi det tråkiga beskedet att de inte tar emot vårt jakarandabord - trots att jag sett att de sålt flera likadana tidigare. Jag undrar förstås varför. Det har att göra med det som beskrivs i Wanjas blogg här. Jag påpekar att bordet antagligen inte är gjort av den palisander som numer är förbjudet att handla med, men kvinnan bakom disken berättar att de har som policy att inte ta emot något som ens liknar det - just av risken att råka sälja något förbjudet och få problem med Jordbruksverket.

Inte mycket att göra åt, allt annat - så när som på ett annat soffbord tar de emot. Vi bär in grejerna, fyller i lite papper, tackar för oss och åker och äter lunch.
De närmsta dagarna håller jag stenkoll på Market för att se när våra föremål kommer ut till försäljning. Först kommer en stol, soffan ett soffbord och två fåtöljer ut. Men inte fåtöljen till soffan? Soffan hör ju ihop med en av fåtöljerna och det var deras förslag att sälja dem separat. Allt gott så, men jag anser att om en fåtölj och soffa som hör ihop säljs samtidigt ökar chansen att båda blir sålda till bästa möjliga pris. Till fördel för kunden också, eftersom den kan få möjlighet att köpa en fåtölj som matchar soffan de just budat på.
Så jag ringer upp Market. En trött, snorkig röst i luren. "Hmmm... Ok... Jaha..." Tvekande, ohjälpsam inställning. Min fördom om auktionshusen som en högborg för arroganta, högfärdiga människor får åter bränsle. Så småningom blir jag kopplad till inlämningsdisken och samma kvinna som tagit emot våra varor när vi lämnade in dem. Puh... en trevlig människa. Hon berättar att de på grund av ombyggnad inte har någon fotovägg och därför inte kunnat fotografera den nämnda fåtöljen än. Det kan dröja minst en vecka. Hjälpsamt tar hon bort auktionen med soffan, sätter den på is tills fåtöljen också publicerats och gör en hänvisning mellan de olika auktionerna så att man som köpare kan se att det finns en annan möbler som hör ihop den man nu tittar på. Bra. Väldigt bra.

Så, än så länge är min bild av Bukowskis Market åtminstone hyfsad. Inte sämre än förut, kanske rentav lite bättre. Men hur gick försäljningen då? Det skall jag återkomma till i nästa del.

torsdag 8 januari 2015

Seth Avett och Jessica Lea Mayfield gör Elliott Smith-tribute-skiva



Jag vet inte riktit vad jag ska tycka eller tro om detta. Elliott Smiths musik är fortfarande väldigt viktig för mig och jag har spelat mycket av bootlegsamlingen "Grand Mal" i sommar/höst/vinter. Ett inlägg om den samlingen är på gång och är påbörjat, men jag får aldrig klart det. Inget jag skriver bär de tankarna jag vill förmedla om musiken.
Samlingen "To: Elliott, From: Portland" var ett liknande projekt som det ovan, men jag hade svårt att ta in det. Vem behöver covers när låtarna är perfekta som de är? Tycker kanske att Avetts och Mayfields låtval var lite tråkigt, de har verkligen siktat in sig på Elliott-standards. Men det ska bli intressant, jag kommer definitivt att lyssna när skivan väl kommer ut.