Skrivbordet har funnit sin plats

Lars Bygdén - The Hole

"It's a losers game and I can not bend the rules"

En Lord i vardagsrummet

Det hade ropat på mig från Blocket i flera veckor. Varför var det ingen som köpte? Priset var bra, skicket hyfsat - var det bara jag som såg? Igår fick jag nog, ringde på annonsen, pressade in det i vår lilla Seat Ibiza (aj mina knän + rygg) och körde hem det.

Skrivbord har jag velat ha sedan jag flyttat hemifrån, men aldrig hittat något jag haft råd eller plats med. Men det här behåller vi.

Arne Wahl Iversen ritade, Ikea sålde det och namnet lär vara "Lord". Nu får det en omgång med lite Baolin, men att det är lite slitet gör mig inget - det här är en möbel att använda!

Heleneborgsgatan 7B

Det kanske framstår här på bloggen som att jag bara tycker om modern inredning och möbler, men det är inte riktigt sant. Det moderna "kan" man ju relativt bra nu och det börjar dessutom bli lite tjatigt. Jag vill inte heller leva i ett museum över just en tidsperiod, utan tycker om äldre saker från alla tider.

Min fru och jag är överens om det mesta annat, men här är vi inte det. För min del skulle vi gärna ha murriga möbler, sammetsgardiner och engelska tapeter - men nu är vi ju två, så då enas vi om det vi båda tycker om.

Men jag såg en lägenhet jag tyckte verkade mysig fladdra förbi i bloggbruset och visar den här, för er som kanske inte följer samma och samma sorts bloggar som jag. Den ligger i Stockholm, på Söder och har alldeles nyss blivit såld via mäklarfirman Fantastic Frank.
Min poäng är; så här kan man också möblera med gamla (fast det verkar mest handla om stilmöbler, dvs kopior på äldre förlagor - ett tips för dig med liten plånbok, stilmöbler är pinsamt billiga och ofta ganska "fräscha") och nyare saker och det blir mysigt och trevligt. Min två invändningar är att det är lite för vitt i lägenheten och att köksstolarna verkar obekväma och fula. Annars ser det supertrevligt ut!

Fler bilder finns här.

New York, New York

Det har varit tunt med loppisbesök eller Blocketfynd ett tag. Jag scannar av Blocket nästan varje dag, men hittar sällan något jag vill ha, eftersom jag i princip inte vill ha något. Klart, jag hade inte tackat nej till en Wegner-fåtölj eller fyra Mogensen-stolar - men sånt dyker ändå inte upp där och jag har ändå inga pengar.

Min fru sade till mig härom veckan "du har slutat köpa saker" - och det är faktiskt sant. Jag köper nästan ingenting längre. Vill bara bli av med. Och eventuellt höja kvaliteten på de saker jag har.

Men ibland slår det till. När denna soffa dök upp som "stilren retro-soffa" i flödet av Blocket-bevakningar blev jag alldeles darrig. Den som bevakat auktionsmarknaden de senaste åren vet varför. Det här är soffan "New York", designad av Edward Wormley för Dunbar i USA. Ljungs Industrier tillverkade den på licens för Dux och den ingick i "Bra Bohag", något Alf Svensson var ansvarig för. Därför tillskrevs soffan länge Alf Svensson, även i boken "Möbelråd" gör man det. Men det är alltså inte Svensson, utan Wormley som ligger bakom.

Hela dagen blev en kalabalik och som vanligt vid sådana här affärer uppstår det alltid en viss dramatik. Men till slut stod min far och jag ute på Orust och bar ut detta tunga MONSTER till soffa ur en gammal sommarstuga. Nu står den hos den lokale tapetseraren och väntar på ny stoppning och nytt tyg.

Lyckligtvis tycker jag att soffan är ganska ful, annars hade jag kanske varit frestad att behålla den själv, men nu kommer den efter omklädnad att gå till försäljning. Frågan är bara var? Det känns som att den behöver nå en internationell marknad, vilket gör att det lutar åt Lauritz just nu. Dock har inte de något auktionshus i Göteborg, så då måste jag köra den - långt. Det orkar jag inte. Bukowskis har sålt en New York på auktion för ett par år sedan, men då kommer jag bli fullkomligen skinnad på avgifter och fotoavgifter och katalogavgifter tills alla pengar hamnar hos Bukowskis och inga hos mig. Bukowskis Market finns ju, men känns som en chansning och det är inte säkert att den når rätt publik där.

Några tips?